Minska behovet av mathjälp

Foto: SDP

Under 1990-talets ekonomiska depression grundade många organisationer och församlingar brödköer för att hjälpa dem som fallit igenom samhällets skyddsnät. Det var meningen att mathjälpen skulle vara tillfällig, men brödköerna har blivit bestående. Antalet organisationer som erbjuder mathjälp i Finland uppskattas till över tusen. Under coronakrisen ökade behovet av mathjälp markant, samtidigt som det finns allt mindre mat att tillgå till utdelning. Butikerna bidrar nämligen med mindre svinnmat i och med att de i första hand strävar till att sälja livsmedlen till nedsatt pris (ÖN 29.12.2020).

 

Enligt Finlands grundlag ska den offentliga makten sörja för att människans grundläggande utkomst inte rasar. Staten och kommunerna kan inte flytta över ansvaret till församlingar och frivilligorganisationer. Nu har det ändå uppstått en situation där människor regelbundet är beroende av välgörenhet. Universitetslektor Tuomo Laihiala beskriver brödköerna för HS som ett enormt samhällspolitiskt problem som fått fortgå över generationer (29.12.2020).

 

Laihiala efterlyser mera socialarbete i samband med mathjälpen. Man borde kartlägga människornas situation och utreda om de har sökt alla stöd de är berättigade till. För många kan samhällets officiella stödformer och service kännas byråkratiska och då låter man helt enkelt bli att söka stöd. Pensionsskyddscentralens avdelningschef Susan Kuivalainen nämner t.ex. för HS att hälsovårds- och läkemedelsutgifter är en stor utgiftspost för fattiga pensionärer, men ändå låter många bli att ansöka om utkomststöd för ändamålet av en eller annan orsak.

 

Finland kan göra mera. I slutet av 2000-talet inleddes ett målmedvetet arbete för att minska bostadslösheten. Ansträngningarna gav resultat: enligt Vailla vakinaista asuntoa ry minskade långtidsbostadslösheten i landet med 40 procent åren 2008-2017. Nu måste vi koncentrera oss på att minska behovet av mathjälp med samma beslutsamhet. Regeringen måste lyckas med att förenkla stödsystemet i samband med grundtrygghetsreformen och kommunerna kan bli bättre på att integrera socialarbete med mathjälpen.

 

Världens lyckligaste land kan inte hänvisa sina medborgare att ty sig till välgörenhet.

 

Mikael Hiltunen

Borgå

Texten publicerades i tidningen Östnyland 5.1.2021

MikaelHiltunen

Olen 37-vuotias valtiotieteiden maisteri ja perheenisä. Työskentelen projektipäällikkönä ja olen SDP:n toimija Porvoossa. Olen ehdolla kuntavaaleissa. Jag är en 37 år gammal politices magister och familjefar. Jag arbetar som projektchef och jag verkar för SDP i Borgå. Jag kandiderar i kommunalvalet.

Ilmoita asiaton viesti

Kiitos!

Ilmoitus asiattomasta sisällöstä on vastaanotettu