Trygghet och motion till äldre

Foto: SDP

Efter koronavåren verkar återgången till det ”mera normala” ske i vågor. Stundvis verkar framtiden ljusare och evenemang arrangeras igen, och sedan inhiberas de, eftersom situationen har tagit en vändning mot det sämre hållet. Rädslan och oron är tyvärr ännu närvarande i många finländares vardag. Det finns inte ännu ett vaccin mot viruset, men man lär kunna ta i bruk det i en nära framtid. Världen och det finländska samhället har förändrats. Det behövs mycket åtgärder för att man ska kunna hantera de negativa följderna på människornas välfärd och hälsa som coronan åsamkat.

 

Enligt Äldreinstitutets undersökning har över 70-åringarnas funktionsförmåga försämrats, de mentala problemen har blivit vanligare och fler upplever känslor av ensamhet och meningslöshet i vardagen. De äldres funktionsförmåga och muskelmassa försämras snabbt. Exempelvis två veckor sängliggande minskar i genomsnitt muskelmassan med tre procent. Om man rör sig mindre än 2000 steg i dagen, minskar muskelmassan med 0,5-2,8 procent i veckan. Mot den bakgrunden är det glädjande att man har kunnat arrangera bland annat utegymnastik i Borgå efter vårens avbrott.

 

Ensamheten har ökat under epidemin. Ensamheten inverkar negativt på människornas livskvalitet i många livsfaser. Hos de äldre generationerna kan ensamhet förorsaka minnesstörningar och försämra hälsan på olika sätt. Dessa människor söker sig också till läkaren, men rädslan för epidemin har fört med sig att många äldre undvikit hälsostationer och sjukhusjouren. Människor låter bli att gå dit, eftersom de är rädda för att bli smittade i väntrummet. Då besöken hos hälsovården uteblir, finns det en risk att diagnoserna och vården skjuts upp, vilket i värsta fall kan göra sjukdomen värre.

 

Samhället måste skrida till åtgärder för att återställa äldres och deras anhörigas fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga. En genomgripande rehabiliteringsverksamhet behöver tillräckliga resurser. Annars finns det en risk för att antalet sängpatienter och behovet av vård dygnet runt ökar snabbt, vilket samtidigt ökar samhällets kostnader. Det måste ordnas mera utemotion och gruppverksamhet, naturligtvis med iaktagande av säkerhetsavstånd och hygienföreskrifter. Vi måste också se till att normal basservice återgår till det normala. Framför allt måste vi lyckas återställa trygghetskänslan hos finländarna, så att de vågar söka sig till läkaren när det finns behov för det.

 

Anette Karlsson, socionom

Mikael Hiltunen, politices magister

SDP, Borgå

Texten publicerades i tidningen Östnyland den 21 augusti 2020

MikaelHiltunen

Olen 37-vuotias valtiotieteiden maisteri ja perheenisä. Työskentelen projektipäällikkönä ja olen SDP:n toimija Porvoossa. Jag är en 37 år gammal politices magister och familjefar. Jag arbetar som projektchef och jag verkar för SDP i Borgå.

Ilmoita asiaton viesti

Kiitos!

Ilmoitus asiattomasta sisällöstä on vastaanotettu