Sote-järjestöjen Via Dolorosa / Social- och hälsovårdsorganisationernas Via Dolorosa

Alkuperäisen hallitusohjelman mukaan suomalaisilta sote-järjestöiltä piti leikata tukea vuonna 2027 yhteensä sata miljoonaa euroa. Tämä on yli neljäsosa koko avustuspotista. Nyt on kuitenkin hallitus aikaistanut avustusten leikkauksia ja ne alkavat osittain jo vuonna 2025.  Koska Suomi elää – ja on elänyt – useita vuosia yli varojensa, on tämä ajatus avustusten leikkauksesta osana tervehdyttämistä tietenkin jollain lailla hallituksen järjenjuoksussa ymmärrettävä. Kaikkien tietenkin pitää osallistua talkoisiin. Mitä sen sijaan en ymmärrä, on leikkausten määrä, aikataulu ja ne kuuluisat ”kolme pointtia”. Niistä hieman enemmän seuraavassa.

Ensinnäkin, alkuperäinen aikataulu olisi antanut sote-järjestöille aikaa sopeuttaa ja tehostaa toimintaansa niin, että edes jollain lailla olisi selvitty kuivin jaloin tästä toiminnan alasajosta. Järjestöissä on mahdollista tehostaa toimintaa samoin kuin julkisellakin sektorilla.

Toiseksi, miksi leikkaukset ovat näin mittavia nimenomaan sote-järjestöiltä? Tiedän tämän aiheuttavan kiukkua, mutta totean aivan suoraan, että on olemassa kaiken maailman poliittis/ideologisia ”tikkakerhoja”, jotka saavat tukea toimintaan, mikä ei millään lailla oikeasti edistä hyvinvointia yhteiskunnassa. Eiköhän lopeteta tuki niille kokonaan ja kohdella oikeasti yhteistä hyvinvointia palvelevia sote-järjestöjä hellemmin ja myös niiden vapaaehtoistoimijoiden ansaitsemalla arvostuksella.

Kolmanneksi – leikkurin käyttäjillä pitää olla ymmärrys siitä, että sote-järjestöt tekevät ennaltaehkäisevää työtä erittäin alhaisilla kuluilla. Taas ehkä provosoiden – samoin kuin yksityinen sektori, tekevät myös kolmannen sektorin sote-järjestöt työt huomattavasti kustannustehokkaammin kuin julkinen sektori. Osaaminen ja tekeminen eivät siirry leikkausten jälkeen julkiselle puolelle. Ne loppuvat. Samalla rahalla ei saada julkisella puolella samoja tuloksia. Osa vertaistuen ja avun saajista vain lakkaa näitä saamasta. De Facto.

Leikkausinto on hallituksella kova. Tietyiltä osin ymmärrän sen. Kannattaa kuitenkin pysähtyä miettimään, mistä oikeasti kannattaa ja voi leikata. Nyt toimitaan kuten edellinen hallitus, joka selvästikin teki ratkaisuja ja ajatteli, että annetaan seuraavan hallituksen koittaa korjata. Sama meno siis näyttää jatkuvan, oli vallassa kuka tahansa.

Sote-järjestöiltä taloudellisen tuen voimakas leikkaaminen on lyhytkestoista politiikkaa. Se kostautuu tulevien vuosien – osittain jo hallituskauden – aikana ja summassa on jonkinlainen kerroin edessä.

Tilanne on itse asiassa nurinkurinen. Juuri tällaisena aikana pitäisi varmistaa sote-järjestöjen roolia ja mahdollisuuksia osallistua ihmisten hyvinvoinnin turvaamiseen. Rahoituksen voimakas leikkaaminen vie tältä pohjan. Parempia säästökohteita löytyy.

 

Enligt det ursprungliga regeringsprogrammet skulle totalt 100 miljoner euro skäras ner från de finländska social- och hälsovårdsorganisationerna år 2027. Det är mer än en fjärdedel av den totala bidragspotten. Nu har regeringen emellertid tidigarelagt nedskärningarna av bidragen och en del av dem kommer att införas redan 2025. Eftersom Finland lever – och har levt – över sina tillgångar i flera års tid, är denna idé om att skära i bidragen som en del av återhämtningen givetvis något man kan förstå i regeringens logik. Alla måste naturligtvis dra sitt strå till stacken. Vad jag däremot inte förstår är storleken på nedskärningarna, tidtabellen och de berömda ”tre poängen”. Lite mer om dem nedan.

För det första skulle den ursprungliga tidtabellen ha gett social- och hälsovårdsorganisationerna tid att anpassa och effektivera sin verksamhet så att de åtminstone på något sätt hade kunnat klara sig igenom denna nedkörning av verksamheten torrskodda. Det är möjligt för organisationerna att effektivera sin verksamhet, på samma sätt som det är möjligt också inom den offentliga sektorn.

För det andra, varför är nedskärningarna så hårda just för social- och hälsovårdsorganisationerna? Jag vet att detta kommer att väcka ilska, men jag vill vara helt uppriktig: Det finns politisk/ideologiska ”kotterier” av alla de slag, som får stöd för aktiviteter som verkligen inte på något sätt bidrar till välmående i samhället. Borde vi inte sluta stödja dem helt och hållet och behandla social- och hälsovårdsorganisationer som verkligen tjänar det allmänna bästa med mer värme och även med den uppskattning som deras frivilligarbetare förtjänar.

För det tredje – de som gör nedskärningar måste ha en förståelse för att social- och hälsovårdsorganisationerna utför förebyggande arbete till mycket låg kostnad. Återigen, kanske provocerande – precis som den privata sektorn, gör också tredje sektorns social- och hälsovårdsorganisationer arbetet mycket mer kostnadseffektivt än den offentliga sektorn. Kunskap och arbete kommer inte att överföras till den offentliga sidan efter nedskärningarna. De kommer att upphöra. Samma pengar kommer inte att ge samma resultat på den offentliga sidan. En del av dem som får kamratstöd och hjälp kommer helt enkelt att sluta få det. De facto.

Regeringens aptit att skära ner är stor. Till viss del förstår jag det. Med det är ändå skäl att stanna upp och fundera på vad som verkligen är värt att skära ner och vad som kan skäras ner. Nu agerar vi som den tidigare regeringen, som tydligt fattade beslut och tänkte låta nästa regering försöka fixa det. Samma trend verkar fortsätta, oavsett vem som sitter vid makten.

Den drastiska nedskärningen av det ekonomiska stödet till social- och hälsovårdsorganisationerna är kortsiktig politik. Det kommer att få sina konsekvenser under de kommande åren – i vissa fall redan under den här regeringsperioden – och slutsumman kommer att ha någon koefficient.

Situationen är i själva verket bakvänd. Det är just i tider som dessa som social- och hälsovårdsorganisationernas roll och möjligheter att delta i tryggandet av människors välbefinnande bör säkerställas. Kraftiga nedskärningar i finansieringen kommer att undergräva detta. Det finns bättre besparingsmål.

Ilmoita asiaton viesti

Kiitos!

Ilmoitus asiattomasta sisällöstä on vastaanotettu